Godkväll, visst är det lustigt? Alla man pratar med har stenkoll på sina hundar, och är väldigt förstående och hänsynsfulla. Men vips när man lämnat samtalsrummet och kliver ut i verkligheten så är dom där, alla förbanna*e lösa hundarna, som dräller omkring. Ja jag är trött, jag är trött på at det inte tycks gå fram. En evig debatt, som aldrig tar några kliv fram. Vi står alltid på samma punkt. Det skapas gula band att hänga på koppel, men hallå, vafan??? Varför ska jag behöva hänga ett gult band på min hunds koppel? Räcker det inte med lite vanlig hederlig kommunikation två människor i mellan, får dom hälsa? Nej det går inte, eller får dom hälsa? Ja det går jätte bra. Se, hur svårt var det där? Tydligen as svårt om ni frågar folk med hundar.
Det är det den här podden handlar om som jag och Gurgin spelade in här om veckan, här försöker jag reda ut lite av mina tankar, känslor och funderingar kring detta. I slutet kompar även min vän och kollega Irene Westerholm in på ett hörn och tar upp den rena etologiska biten då hon är just etolog, och vad det är som händer när två hundar möts/tvingas ihop. Vi pratar om hundar verkligen har ett behov att hälsa? Eller är det bara hundägaren? Är det bara lösa hundar som är lyckliga hundar?
Här har ni 30 minuters terapi, ala Emma Willblad! Håll till godo! Podden heter just ”lösspringande hundar” klicka på länken nedan. Och kom gärna med egna tankar efter att du lyssnat här i kommentarsfältet.
https://itunes.apple.com/se/podcast/var-basta-van/id875792115?mt=2
Den här podden fick ett eget litet rum inrett i mitt hjärta. Frasen ”du har inte hunden kopplad för att den inte ska rymma, du kopplar hunden av respekt för omgivningen” är genial. Så satans bra och konkret ”rutet” om det här problemet. Tack!